Vi vill alla ha en roll, vi vill alla betyda något,
När vi inte syns blir vi osäkra på oss själva,
Varför vill vi alltid bevisa något?
bevisa att vi är bra, att vi kan,
är det något som ligger kvar sedan yngre dagar?
prestationen i skolan och betygen,
varför ska vi alltid slåss och kritisera,
vad är det som driver oss till att hacka på våra medmänniskor?
Vi har alla olika perspektiv på livet och allt runtomkring oss. Snälla, dra inte ner, tryck inte ner till oigenkännlighet för att du mår bättre av att känna dig i överhand. Förstå att vi alla ibland inte alltid har kraften att slåss och vara på vår vakt, ge en hjälpande hand till de som inte orkar och respektera att man ibland bara behöver få vara själv med tankarna.
Vet flera som har kraschat, de har gått på och kämpat för det de tror på, på gott och ont. Men man orkar inte kämpa för evigt. Tillåt dig att vila, återhämta och samla kraft, du får bara ett liv, varför spendera det på saker som inte betyder något? Beröm och uppmuntra! Hjälp en medmänniska, känn hur det känns att göra så att en människa känner sig större inombords, se dem växa och tro på sig själva. Det finns tillräckligt många trasiga själar, det behövs inte fler.
Drömde en underlig dröm inatt, jag var vid sommarstugan, där simmade en ankfamilj, tre ungar och en mamma, drömmen slutade med att mamma och två ungar blev tagna av något stort och mörkt som lurade under ytan, en lämnades till sitt öde, ensam trampade den lilla dunungen runt där ute på det stora blå...sen vaknade jag. Hoppas den klarade sig, tänkte jag. Men vem ska vara där för att lära den hur den ska överleva? Lära den att äta, tvätta sig, och vad den ska undvika för faror.
Därför har jag valt mitt yrke(pedagog), för att vara den som uppmuntrar, sprider glädje och visar vägen. Barn är godtrogna, de tror på oss vuxna, vi vet ju så mycket! Ibland kan vi vara stora och skrämmande men ofta är vi den trygga punkt som barnen kommer tillbaka till när de har varit ute på äventyr. Hota aldrig, ge inte ultimatum, straffa inte! Förklara istället, prata! Sjung! Gestikulera! De gör som de gör för att lära sig, de gör som ni gör. Visa istället hur ni gör och de följer. Har ni aldrig gjort saker för första gången?...klart ni har! Var ni bäst på det från första början? Klart ni inte var! ;)
På tal om att lära, så längtar jag så in i märgen tills mina nya familjemedlemmar är stora nog att komma till mig! <3 varma trampdynor och spinnande kommer än en gång fylla dessa väggar.
//Anya
