[Tvångströja och rehab]

Har börjat bli mitt vanliga sprudlande jag igen efter sjukstugan här hemma(nu säger jag dra åt fanders till den och kom inte tillbaka!). Har börjat äta "normal mat" och fått tillbaka energin. 

Denna dagen har varit toppenbra, från början till slut. Jag jobbar på ett toppenställe, har ett underbart arbetslag där alla gör så gott de kan. Ikväll avslutade vi med APT-möte och rensning av gammalt skräp i rummen på vår förskola, så det blev en lång dag. Eftersom det är ett gammalt sjukhus(börjar undra varför jag alltid råkar hamna på sådana stället, tänker då också på Hospitalet i Kalmar....) iaf; så har de kulvertar under huset, milslånga gångar som leder till de andra husen i området och ikväll var jag ju bara tvungen att gå ner och kika. Obehagligt på ett mysigt sätt, inget ställe man vill vara på för länge. Jag slår vad om att jag hade gått vilse. Vi har tydligen en vind som ska vara riktigt obehaglig också, den får jag besöka på nästa möte ;) Hade det inte varit för färgen på väggarna och alla leksaker så kan jag ibland föreställa mig de gamla patienterna gå omkring i våra lokaler med sina vita tvångströjor :) Hade varit intressant att veta lite historik om stället mer än att det har varit ett hem för psyksjuka. 
Kanske kan kalla dit Terry, från det okända, och låta honom gå lös på lokalerna för ibland tycker jag ändå att man kan känna sig lite iakttagen ;)

Varit hos sjukgymnast idag för första gången i mitt liv. Med risk att låta antik, jag haft problem med min höft i några år, det värker och knakar och jag tyckte det var dags att kolla upp det. Jag var inte beredd på värsta styrkepasset. Knäböj, utfall, mitt ben böjdes hit och dit och upp och ner av sjukgymnasten. Men hon kom iaf fram till att jag har en överrörlig höft, eller en, slippery hip som hon så fint kallade det(boven är väl alla sena nätter på dansgolven ;) Nu har jag fått gummiband att göra övningar med hemma och sedan ska jag tillbaka om tre veckor. Det enda sättet att motverka överrörligheten är att bygga upp stabiliteten så det är vad jag ska syssla med framöver.  

Igår gick Tafsen igenom sin besiktning, jag är så stolt över min "bebis". Besiktaren hade sagt att den kan gå lååångt mycket mer till innan den kolar vippen :) Ljuvligt att höra!
Min helg börjar ju från och med ikväll och i helgen blir det Kalmarbesök hos finaste flickorna, lite bowling och annat smått och gott. Ska också handla lite inredningprylar till jobbet för första gången, ska bli spännande om jag lyckas med detta. Såklart ska jag handla till mig själv också, men det får mitt eget visakort stå för tyvärr :)

Den här låten SKA man så bara ha på högsta volym, dra på sig finaste klänningen, hälla upp ett glas rött och bara vara; Neko Case - Hold on, hold on
Liksom ett Uma Thurman-ögonblick när hon i Pulp fiction sätter på "Girl, you´ll be a woman soon", slår sig ner i soffan och(tyvärr) får en överdos av kokain. Ja kanske inte världens upplyftande men ni fattar...

En annan som gjort något bra är Gavin Degraw - Best I ever had

Nu blir det soffglid resten av kvällen :)
Trevlig Helg <3

//Anya

[One down]

Febern kom i fredags och jag tänkte, ännu en förkylning. Inte så konstigt med tanke på att jag är på nytt jobb, mycket basilusker och många barn som hostar och nyser rakt ut. Jag har inga problem med sådant, jag har jättebra immunförsvar...trodde jag. Jag har varit magsjuk EN gång i mitt liv vad jag minns, EN gång. Jag har nog inte den där genen som gör att man blir magsjuk har jag tänkt och sagt glatt till andra...Ja det blev ju ett bakslag.

Har inte fått behålla något jag ätit och toaletten har varit min så kallade vän de senaste dygnen. Igår kom min kära mor upp med lite fil i en kasse, hon lämnade över den i trappen, haha. Tack söta <3 

Jag önskar jag hade material hemma så jag kunde skapa något, måla, bygga, vad som helst. För en som annars aldrig är inne och alltid rör på sig är detta döden! Men ska jag vara ärlig så hade jag inte haft kraften att göra något av det. Har börjat följa serien The killing nu och den har jag snart tittat färdigt på, himla bra om inte annat! Baka vill jag inte göra, kan ju inte äta upp vad jag bakar. Hör grannen spika och renovera och blir så sugen på att sätta igång något. Traskade upp till vinden för att se om tvätten var ledig, nej. Traskade bort till mitt förråd, såg mig om och begrep snabbt att där inte var något skoj att göra något av. Tog med mig en säck vinterkläder ner för att rensa. Kom innanför dörren och förstod rätt snabbt att jag var helt slut. Så sjukt! I somras cyklade jag två mil om dagen och nu hade jag inte ork att ens bära en säck med kläder. 

Jag får massor av matcravings men jag kan inte äta något av det!(Flådiga pizzor, köttfärssås och spagetti). Så nu är det horisontellt läge på soffan med en bringare med vatten bredvid och inget sällskap pga smittorisken...wohooo(livet har ju varit mer uppåt!). Förhoppningsvis vänder det snart, på onsdag förväntar jag mig vara tillbaka på jobbet, då ska vi ha fotografering(känns ju superkul efter några dagar med huvudet i toaletten, ser säkert superfräsch ut med rosiga kinder..) Bitter? Jajemen! Jag är inte van att vara sjuk och det känns löjligt och fjantligt att känna mig så här försvarslös. Men som min kloka mamma sa, även du som är så van att springa omkring måste sätta dig och tillåta dig vara sjuk, du kan inte ändra på den saken. Kloka mamma, du känner mig bäst av alla :)

Krya på mig,

//Anya

 

[Söndag som den ska vara]

Jag är väl medveten om att jag inte har skrivit här sedan 19 augusti men det är helt okej! Jag har inte min blogg för att andra ska läsa den, jag har den för min egen skull, helt kravlöst.

På senaste har jag gått lite i ett drömstadie,  jag har inte nämnt något för någon för jag ville vara säker. Jag har inte vågat hoppats innan. Jag har gått i ovisshet hela sommaren och inte vetat hur hösten ser ut för mig. Jag har arbetat på en förskola nu sedan början av september och trivts underbart! Men från början fick jag bara september ut, och sen då? Nu innan jag gick på helg så fick jag beskedet att jag får fortsätta året ut och detta släppte en sten från mitt hjärta. Det är synd att pengar ska ha en sådan stor inverkan på våra liv men så är det tyvärr. Men desto gladare blev jag för att jag får vara kvar på denna plats, med kollegor och barn som jag trivs med och har lärt känna, det tog emot att veta att jag kanske skulle behöva starta om på nytt igen på ett nytt ställe för det tar så oerhört mycket energi! Men nu behöver jag alltså inte det :) Så är livet, det går upp och det går ner, trygghet där mellan skapar du själv. 

På tal om drömmar,,,fullmånen har varit uppe ett par dagar, och fin som få, och jag vet att det inte är många som påverkas av den men guud det gör jag! Skit vad jag har drömt(eller ska jag säga, jag har kommit ihåg mina drömmar, för man drömmer ju varje sömntillfälle). 

Idag har jag varit på denna hösten första söndagspromenad! Bland kossor, får och höstlöv som har fyllt mig med underbar ny energi inför nästa arbetsvecka :) Fåren gav oss ett gott skratt, med bräkande röster kom de springandes till grinden där vi stod, de trodde de skulle bli utsläppta.

 https://www.facebook.com/photo.php?v=10151936825506565

Kossor alltså...dessa djur, jag har sagt det innan och säger det igen, någon gång i livet, om så bara en, så ska jag ha en ko. Magnifika, lugnande, stabila och jäkligt roliga! Att så stora djur kan vara så lättskrämda ibland!

//Anya 

[Och på ett ögonblick var det förbi]

A drop in the ocean

Kusiner :)

En gång per år sker ett möte på en plats någonstans i södra Sverige mellan en brokiga skara människor, en släkt. Ett möten mellan mormödrar, mammor, pappor, morbröder, fastrar, mostrar, farbröder, bröder, systrar, nästkusiner, kusiner och barnbarn. Där den äldsta är 90 år gammal och den yngsta(oftast) är under 1 år. Där alla flyter ihop till ett sällskap, en gemenskap och alla har ett syfte. Att njuta i varandras sällskap, lägga undan det som är, starta nya grenar och gå vidare från det som varit. Jag tror oftast inte på ödet, ödet går inte att bevisa vetenskapligt, men slumpen, den där lilla tärningen som kastas och som gör att man vid rätt tidsepok och rätt plats har fått glädjen att finnas samtidigt som de härligaste människorna på jorden <3.....slumpen är något jag tycker om :)

Långbord

Syster, bror och kusin 

Inte varje dag en hel släkt har en pool för sig själva!

Pappa :)

Mot stranden allihop!

Invasion!

Behöver jag säga att jag vill tillbaka till värmen, omtanken och kramarna? 

 //Anya

[Är det möjligt att längta ihjäl sig]

Klockan är ställd på 05.50 och då kör sista sommarpasset på macken igång. Känns lite vemodigt då jag inte vet om det blir fler tider där alls. Neddragningar och tjänständringar är boven i detta. Men det är på tiden att röra sig vidare till andra äventyr.

Ett äventyr jag längtar extra mycket efter (nästan så det gör ont) är lördagens årliga släktträff! Då får jag äntligen efter ett år, vissa tidigare, vissa längre, träffa alla godingar till människor igen som jag stolt kan kalla min släkt och mitt blod. Dessa glädjefyllda bägare som ger värme till alla de möter. Det kommer bli en helg fylld med skratt och harmoni vet jag redan nu :) en helg där iaf jag lägger undan vardagens bekymmer och lever där och nu.
Synd på er som inte kan närvara av ett eller annat skäl, ni finns i våra hjärtan och minnen <3
Som ett barn innan julafton så vill jag att fredag ska gå fort som vinden en stormig höstdag och att lördag är här hos oss NU! 

...men så fungerar det ju inte...:) får helt enkelt längta lite till och "njuta" av tiden innan, för jag vet att det är över så jäkla snabbt sen!

Till alla underbara; ses snart!
//Anya

[Still Going...]

Tredje dygnet av min periodiska fasta och vågen visar 3 kilo ner, kan det vara möjligt?! Jag ska inte ropa hejsan hoppsan än. Det rekommenderas att man ska minska 0.5/vecka för att inte få tillbaka all vikt och lite till när man väl börjar äta som vanligt. 

De två första dygnen har varit...okej. Nu har jag fått börja tidigt på jobbet dessa dagarna vilket har gjort att lunchen har varit sååååå långt bort!(6timmar) Men vatten, kaffe o te har lugnat min mage och jag har verkligen haft att göra på jobbet så att skingra tankarna har inte varit några problem. Jag trodde det skulle vara svårare att skippa frukosten, den som ska vara en bra start på dagen) men det är otroligt vad kroppen vänjer sig! Jag älskar frukost! så det har varit spännande. En aning orkeslös i musklerna har också varit en del i det hela men väl när mitt 8 timmar matfönster öppnas så piggnar kroppen till och jag bli alert igen. Det svåra är när man är bortbjuden. Igår var Olivia, Malin och jag hos Nettan o Erik o grillade. Jätttetrevligt! De tog fram underbara baguettebröd! Jag är en brödnarkoman, jag älskar bröd! Men jag valde att inte äta det. Jag höll mig till kött, fisk, sallad och lite potatis, vilket var gudomligt gott! Tur att efterrätten var en god fruktsallad med vanligvisp. Hade det varit t.ex. kladdkaka så hade jag...ja jag vet ärligt talat inte...:/ 

Jag är en pendlare och har alltid varit. Lätt att gå upp bara jag tittar på en chokladmuffins och detta har jag haft i bakhuvudet varje dag sen jag började min träning och viktminskning 2006/2007. Jag vägde mycket mer då, något som många inte vet när de ser mig nu. Det har varit en lång resa. I början tränade jag något kopiöst. Jag har förfrusit både händer o fötter för att ha kämpat genom iskall blåst under vinterhalvårets alla dagar. Sprungit klockan 23 på kvällen och promenerat tidiga mornar innan frukost. Och jag mådde bra! Många säger, usch, hur kan du plåga kroppen så? Som jag ser det så plågar man kroppen då man ger den saker som den inte mår bra av. Kroppen är en maskin, din maskin och den är till för att användas. Annars rostar den samman och blir trög i växlarna. Jag har aldrig gått på några speciella dieter utan jag har alltid gått efter energi in - energi ut. Jag har ätit bra och gett fan i sötsaker. Jag har aldrig sett sötsaker som big no nos, jag har ätit dem när jag har haft suget men då har jag också varit noga med att träna lite extra efteråt eller dra ner på intaget en annan gång. Det är en balansgång. 

Vem vill inte vara en sådan som kan äta vadsomhelst utan att gå upp ett uns? Slippa tänka på vad man äter osv. men jag är inte sådan. Saken är att jag mår bra när jag tränar och det är huvudsaken i mitt liv, att jag mår bra. Jag har hittat det som fungerar för mig för tillfället. Döm mig inte, gör som jag eller låt bli, det är ditt val, ditt liv, din kropp. 

Denna spännande resa fortsätter ett tag till :) men jag är noga med att lyssna på kroppen, säger den ifrån slutar jag direkt.

//Anya

[Here we go]

Är taggad som aldrig förr! 
Har precis klarat mitt första dygn av min för tillfället nya livstil; periodisk fasta. Jag är trött på att gå runt och småäta då och då och inte ha några speciellt planerade måltider. Har hört mig för och den här livsstilen kan passa mig bra. Många pratar om att äta var tredje timme för att hålla blodsockret i schack men detta betyder att man är tvungen att planera in sina måltider och sätta sig att äta vid dessa tider vilket kan vara svårt för vissa beroende på hur en vardag ser ut. Jag fastar istället i 16 timmar(åtta av dem sover jag bort) och har ett så kallat ätfönster i 8 timmar under dagen då jag kan fördela intaget av maten själv när jag känner att det passar och är hungrig. Efter 20 på kvällen stängs fönstret. Och nej! Det är ingen diet, dieter är något man gör under en viss period då kroppen inte klarar att stå ut med att bara äta t.ex. cambridgesoppor livet ut....PF är en livsstil och något som jag hoppas passar mig. Jag behöver ha en riktlinje för att behålla fokus och den här riktlinjen kräver inte speciellt mycket planering(vilket inte är min starka sida ;)

Jag ska testa den här metoden enbart för att jag vill rensa min kropp från onödiga gifter och dålig mat för min kropp och det ska bli spännande att se om där blir något resultat. 

Träningen har jag ju fått en rutin i nu och därför tyckte jag att det var dags att ändra maten. Det ska bli spännande och se hur jag klarar att arbeta imorgon i 6 timmar innan jag får äta :/ Något jag kommer att sakna är väl frukosten skulle jag tro. Men det försvinner ju inte, den förskjuts bara litegrann.

Fokus! Wish me luck! 
Puss o godnatt!

//Anya