[Tillbaka till pittoreska Karlskrona]

Back in town!
Jo, allt är som vanligt, allt annat hade gjort mig chockad.
Denna dagen har varit bra ända från start!

När jag satt där på bussen till Karlskrona i 1 timme och 25 minuter så kom jag att tänka på ett vanligt och lite komiskt fenomen på våra svenska bussar. Så här följer en liten gudie på hur man gör när man åker buss i Sverige, till alla er som inte vet;

Du har kanske stressat till hållplatsen för att hinna i tid. Det är lunchdags en fredag och alla ska hem. Du stiger på, räcker fram en sedel..
Chauffören frågar om du har 2 kronor?
Nej, säger du, samtidigt som du försöker hålla balansen i den branta trappan för att resväskan drar ner dig.
Chauffören muttrar något och ger dig suckande den sista växeln han har kvar.
Nu kommer den svåra biten;
Du ställer dig i gången, biter dig i läppen och drar en suck, det är fullsatt...
Du tittar ut över folkmassan som sitter där...de glor tillbaka.
Bussen börjar röra sig..
Du börjar sakta vingla framåt i den trånga gången med en stor resväska framför dig och en stor sidoväska som bara råkat halkat fram på magen. Svettet rinner.
Du tittar och vänster, där sitter en tant med huvudet vänt så hon tittar ut ur rutan, och på platsen brevid henne ligger...en handväska!
Du tittar åt höger, där sitter en ungdom med benen på sätet framför, luvan uppdragen över ögonen och bredvid honom ligger...en ryggsäck!
Du vinglar vidare och vid varje säte möter du samma sak, någon med lurar i öronen, någon som "sover", någon som sitter på sätet närmast gången. Men ingen tittar på dig. Alla tänker likadan; Fråga inte mig, fråga inte mig...
Din resväskan stöter emot varje armbåge i dess väg men ingen reagerar på att du i gången behöver en sittplats. ´Sköt dig själv och skit i andra´ - var det så det gick till?
Till slut måste du ta någon som ser "vänlig" ut och fråga:
- Är det ledigt här? Men hallå! Självklart är det ledigt! Det är ju inte så att någon plötsligt dyker upp från ingenstans, på en buss som kör 100km/h, och säger att du har tagit dennes plats(om de inte har suttit på toaletten dvs)..
Nej, släng väskan åt pipsvängen så blir det ledigt!
Hur vet jag detta? Jo, för jag tänker likadant! :) Det är underbar skönt att sitta själv, men hur svårt är det att med ett leende ta bort sina ägodelar från sätet, trycka ner den under stolen och säga;
- Du kan sitta här. Hur var det med att hjälpa sina medmänniskor? Nejnej vi är och förblir tjockskalliga egoister; gynnar det inte oss själva så varför lyfta ett finger?

Bussen har en egen regel; Gör allt för att inte någon ska sätta sig bredvid dig!

Gick en långpromenad med Marcus ikväll efter lite missförstånd, vi skulle mötas, sjövägen. Han hade verkligen slickat längst vattnet och...det gjorde inte jag, så vi gick om varandra i si sådär 20 minuter, utan mobil. Hah! Men till sist hittade vi varandra och det blev en skön långpromenad!

Långö badvik



Marcus!



Så lång promenad så det blev mörkt

 Gosat, lekt och sjungt "pedagogiska sånger" med lilla Saga idag! Ett intelligentare barn får man leta efter! Tur jag har något barn att träna på (för det är inte mycket sådant på vår utbildning, I tell you that! Det är bara en massa begreppsuppfattning och universitetscrap..vad hjälper det oss när vi "integreras" med barnen sedan? Idag kära små barn ska vi lära oss vad personorientering innebär, så fort Alfred känner att han är klar med att krypa baklänges så sätter vi igång...jajemen!

Sätter istället min tro till mig själv och tänker att med två familjemedlemmar inom läraryrket och en mycket pedagogisk uppväxt så står jag väl inte helt handfallen när jag väl börjar jobba..hoppas jag! :)

Brorsdottern och Aja <3

Ikväll blir det idol, missa inte det, det ska inte jag! Vinet är framme och nu väntar jag på att kebaben ska komma hem till mig :)
Trevlig fredag!
//Anya