måndag 20 augusti 2012

[Nojja och badkar för småttingar]

I början av sommaren lovade jag mig själv att inte tänka på det,
inte älta och istället njuta av min "ledighet" så mycket jag kunde, 
denna dagen skulle komma förr eller senare vare sig jag ville det eller inte. 
Denna dagen har sakta krupit närmre och närmre tills den igår stod på tröskeln och frågade om den fick komma in.
 Det var ingen fråga, det var ett krav och jag stod där utan val. 
Man kan inte stoppa tiden hur mycket man än vill. Man kan inte vrida tillbaka den, göra saker ogjort eller slänga den i kompost bart och hoppas den bryts ner. 
Jag fick snällt släppa in den och invänta katastrofen...så som ju jag hade tänkt situationen...
Och som jag blev överraskad, jag hade målat upp värsta scenariot, hemsk panik och så var där endast två futtiga A4 att skriva..
Jag pratar såklart om min omtentamen i engelsk grammatik.

Hade till och med förberett min syster(engelsk lärare) att jag skulle ringa i panik och be om hjälp. Jag har inga problem med engelska, hey! Jag har fått otaligt beröm för min fina accent, av engelskmän i egen hög person till och med ;D Det är just grammatiken och dess obegripliga regler som sätter käppar i mina små engelska kugghjul. Samma sak i svenska språket..Jag har begåvats med att kunna uttrycka mig bra i skrift men regelverket om varför just "någonting" ska vara just "någonstans" är grekiska för mig. 
Nu har jag iaf skrivit den och för säkerhets skull så har den också blivit granskad av ett antal personer.

Annars då? Jo, precis kommit hem från 2 mil i cykelsadeln, underbart skönt! Trots lite motvind i slutet så gick det smidigt, särskilt i skogsterrängen och nedförsbackarna ;D 
Fick också för mig att vaxa tafsen idag, ville passa på eftersom den är nytvättad. Det var ett jäkla putsande och vevande med ullen men glasig blev den och jag blev supernöjd med resultatet. Stolt över att jag för första gången någonsin hade vaxat en bil gick jag in och åt lunch. Plötsligt hör jag något bekant...något elakt..något mullrande...nej fanfanfan, åska och regn! Jaha ja, aldrig får man har något fint.. När jag kom ut nästa gång så var där regnstänk blandat med damm på lacken...lycka! ;) Det är bara världsliga ting som Karlsson på Taket tydligen har sagt.

Nu ska jag dra mig hemåt och spendera en av de 4 dagarna som är kvar i min lägenhet i lugn och ro, ska nog fylla upp ett bad och äta en massa kvällsägg!
På tal om badkar så pratade mamma och jag precis om standardmåtten på dem. Jag nämnde att det måste vara standardmått a´la 1800-talet då de var 1.50 långa. Mina knän vill helt enkelt inte dyka ner under ytan när jag ligger där. Men i mormors kan du väl ligga raklång? säger mamma. 
Jag svarar;- nej, mamma, det är bara mormor som kan det.

Godkväll!

//Anya




Inga kommentarer:

Skicka en kommentar